Jag är ju inne på mitt sista ”riktiga” ponnyår nu. Börjar fundera mer och mer på hur jag ska göra med hästarna och vad jag vill göra efter skolan. Kommer aldrig riktigt fram till något men finns en sak som jag är säker på.

Fenix ska aldrig säljas. Aldrig någonsin.

Har drabbats lite av det där att ponnyn är så mycket mer än bara en ponny. Tycker att det känns fel och cheesy att kalla honom för vän men vet inte riktigt vad jag ska använda för ord istället heller. Han har gjort så mycket för mig och är så speciell att det inte finns en chans i himlen att jag skulle låta någon annan ta honom helt. Tror självklart att det finns någon liten tjej/kille som skulle kunna tycka om honom och ta hand om honom på ett bra sätt men tycker faktiskt att jag har lite rätt att vara egoistisk i den här frågan och därför kommer han att få grow old hemma hos mig :)

/Ida